Just nu läser vi lite om det påstådda templet i uppsala.. (man har inte hittat det vid arkeologiska utgrävningar). Här är iaf ett utdrag om uppsala tempel från Adam av bremen..
Detta folk (sveonerna) har ett berömt tempel som kallas Uppsala, beläget inte långt från samhället Sigtuna.
En guldkedja omger templet. Den hänger över husets tak och strålar mot de ankommande på långt håll, därför att själva tempelområdet, beläget på slät mark, har berg placerade omkring sig liksom en teater.
Nära detta tempel står ett mäktigt träd som sträcker ut sina grenar vitt och brett och som alltid är grönt, både vinter och sommar. Ingen vet av vilken art det är. Där finns också en källa, vid vilken hedningarna brukar offra och i vilken man brukar kasta ned en levande människa. Om denna inte återfinns går folkets önskan i uppfyllelse.
Detta tempel, som är helt och hållet prytt med guld, dyrkar folket bilder av tre gudar. Den mäktigaste, Tor, har sin tron mitt i salen. På var sin sida om honom sitter Oden och Frej. Man säger att de har följande betydelser: Tor, säger man, härskar i luften och råder över åska, blixt, vind och regn, samt solsken och gröda. Oden, det vill säga raseriet, styr krigen och ger människan kraft att bekämpa sin fiender. Den tredje, Frej, skänker de dödliga fred och njutning. De förser också hans bildstod med en väldig stående manslem.
Oden framställer de som beväpnad, liksom våra landsmän Mars. Tor däremot med sin spira tycks likna Jupiter.
De dyrkar också till gudar upphöjda människor, som de skänker odödlighet till tack för stora bedrifter. I den heliga Ansgars levnadsbeskrivning kan man läsa att de gjort så med kung Erik. De har tilldelat sina gudar präster, som frambär folkets blot. Om en farsot eller hungersnöd hotar offrar man till Tors bildstod, om ett krig föreslår, till Oden, om ett bröllop ska firas till Frej.
Vart nionde år brukar man dessutom i Uppsala fira en gemensam fest med deltagande folk från alla sveonernas landskap. Ingen har lov att utebli från denna fest. Kungar och folkstammar, alla och envar sänder sina gåvor till Uppsala, och de som redan har antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagande i dessa ceremonier, något som är grymmare än varje annat straff.
Offerriten tillgår på följande sätt: av varje levande varelse av manligt kön offras nio stycken, med vilkas blod man brukar blidka gudarna. Kropparna hängs upp i en lund nära templet. Denna lund hålls så helig av hedningarna att varje träd anses ha gudomlig kraft som följd av de offrade kropparnas död och föruttnelse.
De hänger också hundar och hästar jämte människor., och en av de kristna har berättat för mig att han sett sjuttiotvå kroppar hänga där om varandra. För övrigt sjunger man som vanligt är vid dylika offerhögtider, mångfaldiga sånger som är oanständiga och därför bäst bör förtigas.
Detta folk (sveonerna) har ett berömt tempel som kallas Uppsala, beläget inte långt från samhället Sigtuna.
En guldkedja omger templet. Den hänger över husets tak och strålar mot de ankommande på långt håll, därför att själva tempelområdet, beläget på slät mark, har berg placerade omkring sig liksom en teater.
Nära detta tempel står ett mäktigt träd som sträcker ut sina grenar vitt och brett och som alltid är grönt, både vinter och sommar. Ingen vet av vilken art det är. Där finns också en källa, vid vilken hedningarna brukar offra och i vilken man brukar kasta ned en levande människa. Om denna inte återfinns går folkets önskan i uppfyllelse.
Detta tempel, som är helt och hållet prytt med guld, dyrkar folket bilder av tre gudar. Den mäktigaste, Tor, har sin tron mitt i salen. På var sin sida om honom sitter Oden och Frej. Man säger att de har följande betydelser: Tor, säger man, härskar i luften och råder över åska, blixt, vind och regn, samt solsken och gröda. Oden, det vill säga raseriet, styr krigen och ger människan kraft att bekämpa sin fiender. Den tredje, Frej, skänker de dödliga fred och njutning. De förser också hans bildstod med en väldig stående manslem.
Oden framställer de som beväpnad, liksom våra landsmän Mars. Tor däremot med sin spira tycks likna Jupiter.
De dyrkar också till gudar upphöjda människor, som de skänker odödlighet till tack för stora bedrifter. I den heliga Ansgars levnadsbeskrivning kan man läsa att de gjort så med kung Erik. De har tilldelat sina gudar präster, som frambär folkets blot. Om en farsot eller hungersnöd hotar offrar man till Tors bildstod, om ett krig föreslår, till Oden, om ett bröllop ska firas till Frej.
Vart nionde år brukar man dessutom i Uppsala fira en gemensam fest med deltagande folk från alla sveonernas landskap. Ingen har lov att utebli från denna fest. Kungar och folkstammar, alla och envar sänder sina gåvor till Uppsala, och de som redan har antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagande i dessa ceremonier, något som är grymmare än varje annat straff.
Offerriten tillgår på följande sätt: av varje levande varelse av manligt kön offras nio stycken, med vilkas blod man brukar blidka gudarna. Kropparna hängs upp i en lund nära templet. Denna lund hålls så helig av hedningarna att varje träd anses ha gudomlig kraft som följd av de offrade kropparnas död och föruttnelse.
De hänger också hundar och hästar jämte människor., och en av de kristna har berättat för mig att han sett sjuttiotvå kroppar hänga där om varandra. För övrigt sjunger man som vanligt är vid dylika offerhögtider, mångfaldiga sånger som är oanständiga och därför bäst bör förtigas.
en bild på hur de kan ha sett ut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar